Då provar vi Veronicas Armagnac.
En bra och god Armagnac från Samalens. Årgång 1975 finns på bolaget.
Etikett: Armagnac
Denna flaska köpte vi i Frankrike. Det är en 20-årig Armagnac från Castarède.
Precis som så många andra vällagrade Armagnac så är det en god och värmande dryck med mycket mer karaktär än Cognac. Den kommer nog gå åt i höst nar det blir lite ruggigare ute.
Är man i Frankrike så ska man passa på att köpa en Armagnac (och Champagne) på flygplatsen. I andra länder kan man köpa whisky.
Senast vi var i Paris så åt vi på La Rôtisserie d’En Face på Rue Christine. Vi tyckte att det var så bra att vi nu gick tillbaka dit. Vi började middagen med ett glas Champagne.
Till huvudrätt tog vi båda ”Pluma de Pata-Negra à la plancha”. Jag åt det förra gången vi var här och gillade det så mycket att jag ville äta det igen. Det är inte var dag man får chansen att (riskfritt) äta rött fläskkött så det gäller att passa på. Till det drack vi en Chateau de Cardaillan (2010) från Graves i Bordeaux.
Efter detta tog vi en hallon-clafoutis som dessert och sköljde ned detta med en fin Armagnac. Vi var mycket nöjda med allt.
Janneau har vi druckit förut. Då en VSOP som jag i en jämförelse med en cognac tyckte var sämre. (Denna VSOP är sedan länge slut.)
Sedan den provningen har jag ändrat mig. Numera föredrar jag armagnac. Visst kan en cognac vara smakrik, jättegod och alldeles len i gommen, men en armagnac kan vara så mycket mer intressant.
Som en liknelse kanske man skulle kunna säga att om cognac skulle motsvara highland-whisky, så motsvarar armagnac en islay-whisky.
Veronica hade köpt denna Janneau XO. I dag provade vi den. Den var verkligen toppen. Vi är mycket nöjda.
