På Madison Hôtel har de en mycket bra hotellfrukost. Det fanns även en hel del olika goda kakor. Jag gillade citronmakronerna. Felix fick varm choklad.
Utsikten från ett annat fönster på hotellet visar Eiffeltornet. Dit ska vi idag.
Etikett: Paris
Vi bestämde oss för att äta middag på Café Cassette som vi senast besökt en sen kväll. Denna gång beställde vi anka. Den var inte dålig, men vi blev inte speciellt imponerade. Jag antar att det är bättre att besöka Café Cassette för att dricka och kanske äta någon smårätt än att äta middag här. Eller så hade de bara en dålig dag.
Felix fick Salami och pommes och han hade kul.
Vi åkte till Paris och landade på CDG och därifrån tog vi Metron till Saint-Germain-des-Prés där hotellet vi ska bo på ligger.
Hotellet heter Madison Hôtel. Där fick vi en Junior Suite med två rum så att vi fick bra plats. Utsikten från rummen är över kyrkan Saint-Sulpice.
Vi gick och åt lite lätt och tog en öl och (Orangina för Felix) på Mondrian.
Senast vi var i Paris besökte vi en restaurant som heter Au Saint Benoît som vi gillade. Då åt vi anka och det ville vi göra nu med. Som vanligt började vi med Champagne. 🙂
Kyparen lyckades spilla ut och krossa mitt glas, men jag fick ett nytt fullt glas, så vi var inte lessna för det.
Till förrätt tog jag fransk löksoppa.
Till huvudrätt tog vi anka. Moset var intressantare senast vi var här. Till detta drack vi en Château Macquin från Saint-Georges-Saint-Émilion i Bordeaux. Ankan var helt okej, men inte lika bra som på Bouillon Racine.
Till efterrätt tog jag en Profiterole med glass och chokladsås. Den var god.
Vi avslutade med en enkel Armagnac. Det var den sämsta Armagnac jag smakat, men totalt sätt så var vi nöjda med måltiden ändå.
Vi gick ner från Montmartre på Rue des Martyrs och andra trevliga gator där det fanns många små trevliga grönsakshandlare, charkuterier, butiker och caféer.
Det var en lång promenad denna varma dag, men tillslut kom vi fram till Centre Georges Pompidou där vi skulle se på utställningen med Roy Lichtenstein. Vi var även där 2011.
Jag har länge tyckt att Lichtensteins pop-konst är kul. När vi var på Tate Modern 2006 såg vi hans Whaam!. Den såg vi nu igen eftersom den var utlånad till Pompidou.
Eftersom jag tycker hans pop-konst är kul har jag själv försökt göra något i hans stil av en bild från QM. Det blev halvbra. 😐
När vi hade tittat färdigt på utställningen hade det blivit mulet. Det är bra utsikt uppifrån Pompidou. Vi kunde se hur långt vi hade gått från Sacré-Cœur
När vi ändå var i Montmartre så passade vi på att gå upp till Sacré-Cœur.
Veronica och jag gick till Montmartre. Det var en lång promenad. Över Seine gick vi på Pont des Arts med alla hänglåsen. Vi gick genom Passage Verdeau för att titta på lite roliga affärer. Vi fortsatte uppåt och kom tillslut fram till Moulin Rouge.
Men detta var inte huvudmålet med denna utflykt. Vi gick vidare uppför Rue Lepic till Café des 2 Moulins som var det café där Amélie Poulain (spelad av Audrey Tautou) i filmen Amelie från Montmartre jobbade. Där satte vi oss ned och tog en välbehövlig öl och en planka med charkuterier och ost. Den var helt okej och priserna var inte hutlösa. Det fanns en signerad filmaffisch på en vägg i lokalen men stället hade inte helt förvandlats till en turistfälla. Det droppade dock in många nyfikna tjejer medans vi satt där.
Slutligen, trailen till filmen:
Denna kväll åt på Bouillon Racine. Det är en restaurant som är kulturmärkt. Den byggdes år 1906 i Art nouveau stil. Bra mat har de också. Läs mer om dess historia och mat på deras hemsida.
Som vanligt tog vi ett glas Champagne innan middagen. 🙂
Vi valde att beställa från vad som kallades Menu 1900 vars rätter skulle vara mer typiska för början av nittonhundratalet. Vi blev historieätare! Till förrätt åt jag foie gras. Det var jättegott!
Till huvudrätt tog vi båda ankan, som serverades med aprikoser och körsbär. Det var den bästa ankan i Paris hittills. Till det drack vi en Chateau Raveaux från Bordeaux.
Till efterätt tog Veronica glass med fruktsmak som serverades på ett bröd med en kryddning som påminde om pepparkaka.
Jag tog ostar som visade sig vara ruskigt starka. Från höger, en ko-ost, en get-ost och en get-ost till som fått bada i någon sprit.
Vi var mycket nöjda! Hit kommer vi gå igen, nästa gång vi besöker Paris.