QM fest

Trots att det var ett tag sen QM som förening upphörde att existera så samlade C2 ihop gänget till en fest. Vi var i Villa Bellona och drack öl och åt chili. Tack för det C2, det hade du ordnat bra! 🙂

Festen var inte lika vild som förr, men vi är ju lite äldre nu, och en del av oss har t.o.m. familj att ta hänsyn till… Kul att träffa alla som var där iallafall. 🙂

QM-fest

C2 mailade alla han hade adresser till, och jag hjälpte honom med de adresser som jag hade, så om ni ändå missade att det var fest, så passa på att meddela mig eller C2 så får ni säkert ett meddelande nästa gång.

La Trappe Tripel

La Trappe var den enda trappistölen som Veronica ännu inte smakat. Men nu har hon smakat trappistöl från alla trappistbryggerier. (Det har jag med.) 🙂

La Trappe är inte som andra trappistöl från Belgien. Den är från Holland.

Denna öl är mellanmörk, och smakar lite jäst och citron, men givetvis mycket gott och mustigt precis som alla andra trappistöl. Den är även ganska stark. (8%)

Ölen finns på bolaget, men om jag hade ett val, så köper jag hellre blå Chimay.

Se även vad som skrivs på RateBeer.

La Trappe

Glenmorangie Traditional

Ytterligare en Glenmorangie provad. Denna gång en ”Traditional”.

Det var Veronicas far som bjöd på denna. Tackar så mycket. 🙂

Tidigare har vi provat diverse finish varianter av Glenmorangie. T.ex madeira finish, port finish, burgundy finish och côtes de nuit finish.

Denna gång var det alltså Glenmorangie Traditional som Veronicas far bjöd på. Detta är en fyllig och god whisky med mycket sherrytoner, både i doft och smak. Whiskyn är stark (57,2%) och det känns i smaken. Men fylligheten gör att den går bra att dricka ändå. Men givetvis går det bra att spä den med lite vatten, och den smakar efter det fortfarande bra.

Flaskan finns inte på bolaget och inte heller i min favorit-web-butik. 🙁

Om man har tur kan man hitta den på taxfree. (Jag har sett den i andra web-butiker, men då jag inte handlat i dessa, så vill jag inte länka dit.)

Tack för att jag fick prova denna. Självklart tar jag gärna ett glas till. 🙂

Glenmorangie Traditional

Mackmyra Preludium 04

Den 2:a Maj så släpps Mackmyra Preludium 04 på bolaget. Jag tänker inte köa för att köpa denna.

Jag köpte Preludium 03, som var en bra produkt som Angela Forsgren D’Orazio hade blandat ihop. Men jag tror helt enkelt inte på 04:an. De kallar den för gruvlagrad elegans. Men det är just gruvlagringen som jag vänder mig emot. I en gruva finns inte mycket till luftutbyte, och det är just detta luftutbyte som är en viktig del av hur whiskyn får sin karaktär. Jag tror helt enkelt killarna på Mackmyra hittade en billig lokal i denna gruva, där de kunde ha sina tunnor. Sen är det bara ett marknadsföringstrick att kalla detta för elegans. Jag har inte hört om någon annan whisky som lagras i en gammal gruva. Alla vet ju hur unket det kan lukta nere i en gammal gruva. 😯

De som har gått på det stora marknadsföringstricket med denna whisky, d.v.s. att de måste ha en komplett samling av alla preludiumflaskorna, blir väl tvungna att köpa denna, men för mig räcker det med 03:an. Att betala så mycket pengar (469kr för en halvliter) för en halvfärdig whisky (som antagligen inte är god) är inget som jag behöver göra. Jag kommer dock antagligen prova den ute på krogen för att konstatera att jag gjort rätt.

Om jag skulle få för mig att köpa någon halvfärdig whisky, så skulle jag hellre satsa på Port Charlotte PC5 från Bruichladdich.

God mat

På vårt hotel fanns en mycket bra restaurang. Det var en restaurang i Fransk stil som hette La Sibylle. (Ska ej förväxlas med svenska Sibylla.) Maten var mycket god och snygg och servicen var den bästa jag någonsin fått. Det var dessutom mycket prisvärt. 🙂

Nu, den sista kvällen åt vi där för tredje gången. Vi kom tillbaka en sista gång, just för att denna restaurang var mycket bra. Denna gång slog vi på stort och beställde en 4 rätters middag. Vi fick dessutom 2 extra små rätter, så totalt blev det sex rätter.

Nedan på bild den snygga och goda carpaccio jag tog som förrätt.

Om annan typisk mat på Malta kan man läsa om på wikipedia.

Carpaccio

Cisk Lager

Den öl som vi nu drack efter att gått runt i Vittoriosa, var en av Maltas egna ölsörter som heter Cisk Lager. Denna öl fungerade bra att svalka sig med. 🙂

Men hur var det då med smaken på en maltesisk öl. Jag har då aldrig tidigare hört något om öl från Malta. Har de lärt sig något av engelsmännen, eller var detta egentligen samma blask som annan öl från medelhavsländerna? 😕

Jo, jag tycker nog att den uppfyller grundläggande kvalitetskrav. Ölen smakar okej, och har lite bäska. Därför är den helt klart drickbar. Självklart ska man prova de lokala sorterna när man är här, men denna kan man gärna dricka mer av så länge man är på Malta. (Men det finns Guinness på pubarna också att dricka när man tröttnat på Cisk Lager).

Denna öl finns inte på bolaget, och inte någon annan maltesisk öl heller.

Men man kan läsa om vad andra tyckt om denna öl på RateBeer. Där har den inte speciellt bra betyg, men den slår iallafall vår egen Pripps Blå.

Cisk

Coca-Cola Zero

Efter Coca-Colas stora reklamkampanj, så var man ju bara tvungen att prova om de lyckats skapa en sockerfri cola som inte smakade sötningsmedel.

Reklamkampanjerna har i huvudsak riktat sig till killar. Kanske deras PR avdelning kommit fram till att coca-cola light var för tjejig för killar att dricka, så de behövde en liknande produkt för killar? 😕

– Hade de ändrat receptet så att den hade noll smak av sötningsmedel samtidigt som den smakade cola? 😕

– Nej, det hade de inte lyckats med. 😐

Kolasmaken var okej, men den söt-beska smaken av konstgjort sötningsmedel var påtaglig, och dröjde sig kvar i munnen. Jag var tvungen att skölja bort smaken med lite apelsinjuice för att bli av med den. Coca-cola Zero är sötad med Aspartam och Acesulfam K medans Coca-Cola Light är (i Sverige) sötad med Sucralose. Läs om riskerna på wikipedia! 😯

Mer om denna cola och om de sötningsmedel som används kan man läsa om på fulcola.

Zero