Kategori: Mat och Dryck

På whiskyprovningen (efter själva provningen) så smakade vi på min Bruichladdich från 1966. 🙂

Denna whisky är burteljerad av Hart Brothers. På den lilla blanka etiketten nedanför Hart Brothers stora, så står det att denna Bruichladdich är lagrad på fat i 35 år. Mellan januari 1966 och Juli 2001. Det är en Cask strength, och alkoholstyrkan är 44.5%.

I doft och smak går denna whisky att jämföra med den 37-åriga Bowmore som jag nyligen smakade. De är faktiskt inte alls så olika. Båda har enbart en svag rökighet men otroligt mycket och god smak.

Doften av denna Bruichladdich är fruktig och lite söt. Smaken är fruktig och en aning rökig. De frukter man kan inbilla sig att man känner är persika, päron och lite vanilj och kanske lite smörkola. Eftersmaken är låååång. Denna whisky sitter kvar länge i munnen.

Whiskyn köpte jag på Systembolaget, men den verkar inte finnas där längre. Nu när jag har smakat på den är jag glad för att jag la ut de pengar som den kostade. Denna whisky är verkligen jättegod, och därför är den (trots det höga priset) prisvärd. Detta är verkligen inget köp jag ångrar. Jag är jättenöjd. 😀

Det var min tur att ordna whiskyprovning med JDCMS. När deltagarna kom, bjöd jag på en rusty nail. Sen bjöd jag på texmex buffé med Corona öl till.

Efter maten bjöd jag på Blå Chimay och ölbadad ost från Chimay som efterrätt.

Sen började vi med provningen. Som vanligt var det blindprovning där 4 av deltagarnas whisky var med. Whisky nummer 1 och 2 var lite rökiga. Whisky nummer 3 var fruktig och den 4:e var lite salt. Att 1:an och 2:an var från Islay gissade de flesta. Whisky nummer 3 var mer svårplacerad, men några gissningar var faktiskt rätt. Whisky nummer 4 var en joker, så den gissade alla fel på.

I omröstningen vann nummer 2, en Ardbeg-10. Tvåa blev whisky nummer 1 som var en Laphroaig Quarter Cask. Trea blev whisky nummer 3 som var en Auchentoshan och sist kom whiskyn som heter Crown-99 och var från Thailand. Men det ska sägas att jag och de flesta andra faktiskt trodde att den var från Skottland.

Adam var den person som tog med en vinnande whiskyn, och för det fick han ett pris. En miniatyrflaska med Cu Dhub.

Hur som helst så var det en intressant provning där vi fick jämföra två rökiga favoriter med en fruktig lowlandswhisky. Även jokern var intressant, då den faktiskt lyckades lura oss.

Efter provningen så bjöd jag på en speciell whisky. En Bruichladdich från 1966. 🙂

På öl och whisky mässan fick jag möjlighet att smaka på en 37-årig Bowmore i Bowmores monter. 🙂

Innan jag provade denna, så hade jag precis provat en annan whisky ifrån Bowmore. Det var 16-årig cask strength från 1990. Jag har tidigare här skrivit om min egen från 1989. Så det var kul att få prova nästa årgång. Även denna var god. 🙂

Bowmores 37-åriga whisky är den dyraste jag hittills smakat. Bortsett från priset så var det inget fel på denna whisky. Whiskyn var mindre rökig än vad Bowmore brukar vara. Den hade en smakrik och fruktig lagringskaraktär med pärontoner. Eftersmaken var god och dröjde kvar länge i munnen. Så jag avstod från att dricka något annat ett litet tag eftersom jag hade så god smak i munnen. 🙂

Efter jag provat denna fantastiska whisky fick jag en blå bowmorepenna som present.

Whiskyn finns att beställa på bolaget, men på Bowmores informationsblad står det att den redan är slut. Den finns även på Loch Fyne Whiskies, med en lite bättre beskrivning än på bolaget.

Vi gick till öl och whisky mässan. 🙂

Här fick vi möjlighet att prova en hel del öl och whisky och trängas med alkisar och kännare.

En god öl som jag provade var julölen Mysingen Midvinterbrygd från Nynäshamns Ångbryggeri. Den hoppas jag att jag får dricka mer av lite senare i år. Annars så var det inga ölnyheter som jag tyckte stack ut. En klassiker som alltid är bra var Blå Chimay, så av den drack jag lite mer än ett smakprov.

En fantastisk whisky jag provade var en 37-årig Bowmore. En annan god whisky var Clynelish 14. Jag provade även Mackmyras sherrylagrade, och Veronica tog den bourbon lagrade. Av Laphroaig fick jag en väggkalender, och där provade jag även deras 15-åriga. (Mums!) 🙂

En whisky som jag dock inte rekommenderar är Isle of Jura-16. Efter de andra jag provat så var den inget vidare. 🙁

Vi såg även några kändisar på mässan såsom Micke och Ola från Drickbart och Angela från The Scotch Malt Whisky Society.

Precis som vi gjort tidigare, så gick Veronica och jag till Texas Longhorn, och åt samma sak som vi brukar göra där. D.v.s Veronica åt “Bar-b-q Ribs”, och jag åt “Lamb Filé”. Det var lika gott som vanligt. 🙂

Till efterrätten (som var en brownie) så drack Veronica en Lagavulin och jag en Maker’s Mark.

På ICA hittade jag en Brakspear Bitter. Denna öl är tydligen bryggd till 3.4 procent, och inte en av de folköl vars alkoholhalt är anpassad till de svenska skattesatserna. Tur för oss. Då slipper vi springa till bolaget för att köpa en riktig öl. Hoppas att det inte är en tillfällig produkt.

Smaken på denna öl är helt okej. Den fungerar utmärkt till mat. Gärna av lite starkare typ. Visserligen har jag druckit många godare bitter, men denna får godkänt och ett plus för att man kan köpa den på ICA. 🙂

Jag gillar 660 ml flaskan. Det är lagom mängd till stark mat, eller lagom mängd att dela på om man är två.

Men man kan läsa om vad andra tyckt om denna öl på RateBeer. SKÅL!